| En
hälsning från FAOS tillförordnade
ordförande 100325
Hej med både tungt och lätt hjärta!
Jag har sedan jag överraskad och hedrad fick
FAOS-styrelse i mina händer för tre
månader sedan varje dag hunnit tänka
både Ja och Nej flera gånger om per
dygn. Men som ni sett har jag inte kommit mycket
längre än så, fast jag fått
med mig en skön liten grupp villiga att ta
över och starta om på nytt med mig.
Även om jag även idag tänkt Ja,
så har jag nu bestämt mig för
Nej, jag kan inte ta ansvaret för FAOS nu.
Jag inser med irritation mina begränsningar,
och försöker med självrannsakans
hjälp sätta de gränser som är
mest sanna för mig för hur jag vill
att mitt liv ska se ut de närmsta åren.
Jag har burit på en vision om att Female
Artwork Of Sweden skulle vi göra till ett
samtida konstverk i sig! Att lyfta fram det sociologiska
perspektivet på det fenomen vi är,
vi som är med i FAOS och skapar; med våra
bakgrunder, anledningar, mål och vedermödor
i glädje och sorg i dagens svenska konstnärsklimat.
Men nu släpper jag taget innan det blir en
snara om min hals som nöter på min
familj.
Jag är mycket ledsen att jag ingett hopp
om något som jag inte kan genomföra,
som jag inte vill offra något annat i mitt
liv för, fast jag tror på det och ser
så många spännande utmaningar
och möjligheter i.
Jag har svårt för att göra saker
halvdant, och lämnar hellre in handsken nu
än senare. Så, handsken är ledig
för den som vill leda.
Vi är några stycken som fortfarande
vill jobba för FAOS, och jag är en av
dem, men de tunga posterna i styrelsen är
tomma, och med dem står eller faller FAOS
framtid.
Tung av ansvar i min frigörelse från
ansvar,
Jenny* |
